Energibesparingar en viktig faktor i projekten
Det är 1970-tal, och Sverige står inför stora utmaningar. Oljekrisen förändrar spelplanen för hela energisektorn, och ett nytt ord börjar ta plats i byggvärlden: energibesparing.
– Det blev väldigt tydligt att vi behövde tänka nytt, säger Håkan Kadesjö. Värmeförluster, isolering, styrning – plötsligt var det centrala frågor i projekten.
För Kadesjös innebar det att installationsavdelningen blev allt viktigare. Man började arbeta mer integrerat mellan teknikområdena – en strategi som är en av företagets stora styrkor.
Företagets första generationsskifte
Samtidigt pågick ett generationsskifte i bakgrunden. Nils Kadesjö, som nu hade lett företaget i över 30 år, började förbereda sig för att lämna över ansvaret. 1982 tar Håkan över VD-stolen, samtidigt som hans bror Stefan blir ekonomichef.
– Det var ju inte givet från början att jag skulle in i företaget, säger Håkan. Men jag lockades av det. Jag gillade projekten, jag gillade människorna – och framför allt gillade jag känslan av att det vi gjorde betydde något.
Under den här perioden växte företaget stabilt. De tidigare projekten inom sjukvården följdes upp med flera nya uppdrag, bland annat sjukhusutbyggnader i både Västerås och Sala. Det byggdes också många bostäder i länet, och Kadesjös blev ofta inkopplade för både konstruktion och VVS. Företaget fick uppdrag från flera energibolag och bidrog till utvecklingen av nya kraftvärmeanläggningar, ofta med stort fokus på hållbar teknik.
– Det blev tydligt att energi var ett område där vi kunde göra skillnad, säger Håkan. Vi lärde oss otroligt mycket under de projekten, och många av de lösningar vi tog fram då har legat till grund för hur vi jobbar än idag.
Ökad samordning mellan olika discipliner
Ett särskilt projekt som satte avtryck under 80-talet var en större utbyggnad av Centrallasarettet i Västerås – ett arbete som krävde avancerad samordning mellan alla teknikdiscipliner.
– Det var ett av de mest komplexa projekt vi hade gjort fram till dess, säger Håkan. Men det visade också hur långt vi kommit. Vi hade gått från att vara en liten aktör till att hantera stora uppdrag.
Samtidigt gick den tekniska utvecklingen snabbt. Datorer började göra sitt intåg, även om många av ritningarna fortfarande gjordes för hand i slutet av decenniet.
– Jag minns första gången vi testade CAD. Det var revolutionerande, men också lite skrämmande, säger Håkan. Plötsligt skulle man tänka på ett nytt sätt och lita på datorer.
Kontoret utvecklas parallellt med verksamheten
Men det var inte bara verksamheten som växte under den här perioden – även kontoret utvecklades.
– Fram till 1972 satt vi på Torggatan, men då flyttade vi till Ritargatan. In på 80-talet började även det började bli trångt och då föddes idén om att bygga ett eget kontor, säger Håkan. Jag ville ha ett modernt kontor med ljusgård och inte långa, mörka korridorer så jag tog inspiration från bland annat Canons kontor i Stockholm och tillsammans med Johnnie Pettersson som var arkitekt på Archus tog Vråken form.
Även Birgitta Lindblad gjorde entré i företaget mot slutet av den här tiden – först som revisor och senare som ekonomichef och VD.
– Jag kom i kontakt med Håkan 1988 när Västerås Revision, som jag jobbade på då, flyttade in i nybyggda Vråken, berättar Birgitta. Jag kände snabbt att det här var ett företag där man kunde växa, något som bidrog till att jag började på Kadesjös när dåvarande ekonomichefen Maj-Britt senare gick i pension 1996, berättar Birgitta.
När 80-talet gick mot sitt slut stod Kadesjös starkt rustat inför framtiden. Men nya tider skulle också innebära nya utmaningar.
I nästa del av artikelserien tar vi oss an det turbulenta 90-talet – med fastighetskris, digital omställning och ett företag i förändring.
Följ oss på LinkedIn eller håll utkik här på vår hemsida så du inte missar del 3!
