Potentialen är stor. Bygg och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges energianvändning och mycket av det befintliga byggnadsbeståndet kommer att användas under lång tid framöver. Energieffektivisering av befintliga byggnader är därför en viktig del i arbetet med att minska energibehovet i samhället.

Men vilka energieffektiviseringsåtgärder ger egentligen störst effekt? Svaret beror på byggnaden. För vissa fastigheter finns den största potentialen i värmesystem och ventilationssystem, medan andra kan ha större behov av åtgärder i klimatskärmen eller av att modernisera tekniska installationer.

Börja med att förstå byggnadens energianvändning

Innan större åtgärder genomförs behöver man förstå var och hur energin används.

En energikartläggning ger en tydligare bild av den energi som tillförs byggnaden och hur den fördelas mellan exempelvis uppvärmning, kyla, ventilation, varmvatten och fastighetsel. Med ett sådant underlag blir det lättare att identifiera var potentialen för energieffektivisering är störst.

Kadesjös arbetar med energikartläggningar där byggnadens energianvändning sammanställs utifrån energislag och användningsområde. Informationen kan sedan ligga till grund för kostnadseffektiva åtgärder som minskar både energianvändning och driftkostnader.

Att börja med en analys av nuläget minskar också risken för att investera i åtgärder som ger begränsad effekt eller som inte fungerar tillsammans med byggnadens övriga tekniska system.

Driftoptimering kan ge stor effekt utan omfattande investeringar

I många befintliga byggnader finns en betydande potential i de installationer som redan finns.

Värmesystem och ventilationssystem kan exempelvis vara felaktigt inställda eller anpassade efter förutsättningar som inte längre gäller. Genom att justera temperaturer, flöden, drifttider och styrning kan energianvändningen minska utan att hela system behöver bytas ut.

Boverket lyfter driftoptimering som en jämförelsevis kostnadseffektiv åtgärd eftersom den inte behöver innebära investeringar i ny teknik. I exempel där byggnaders inställningar har korrigerats och systemen optimerats har energianvändningen minskat med mellan 5 och 35 procent. Hur stor besparingen blir i en enskild byggnad beror dock på dess ursprungliga skick och drift.

Även Energimyndigheten betonar vikten av att följa energianvändning, inomhustemperaturer och driftparametrar för värme och ventilation. Det ger bättre möjligheter att upptäcka avvikelser och optimera systemen efter byggnadens faktiska behov.

Se över värmesystemet

Uppvärmningen står ofta för en stor del av energianvändningen i en befintlig byggnad. Ett naturligt område att undersöka är därför hur värmesystemet fungerar.

Ett väl injusterat system ska fördela rätt mängd värme till rätt delar av byggnaden. Om systemet är felaktigt injusterat kan vissa delar bli för varma samtidigt som andra blir för kalla. Resultatet kan vara både onödigt hög energianvändning och ett ojämnt inneklimat.

Injustering, förbättrad styrning, nya termostater och anpassning av temperaturer kan därför vara relevanta åtgärder i syfte att minska energianvändningen.

Ventilation och värmeåtervinning kan ha stor potential

Ventilationen är ett annat viktigt område vid energieffektivisering av befintliga byggnader.

Ventilationssystemet behöver säkerställa ett bra inneklimat, men samtidigt undvika att använda mer energi än vad verksamheten kräver. Det kan exempelvis handla om att anpassa luftflöden och drifttider efter när lokalerna faktiskt används.

I äldre ventilationssystem kan det även finnas potential att byta aggregat eller installera värmeåtervinning. Energimyndigheten pekar på att värmeåtervinning genom exempelvis FTX ventilation eller frånluftsvärmepump kan minska energibehovet för uppvärmning i byggnader där återvinning saknas. Samtidigt behöver den ökade elanvändningen vägas in när den totala nyttan bedöms.

Kadesjös arbetar bland annat med att utreda möjligheten till återvinning och byte av aggregat som åtgärder för energieffektivisering i befintliga fastigheter.

Det är samtidigt viktigt att inte energieffektivisera ventilationen på bekostnad av inneklimatet. Luftkvalitet, temperatur och termisk komfort behöver alltid vägas in när systemen förändras. Kadesjös arbetar därför även med inneklimatberäkningar för att analysera bland annat luftkvalitet, operativ temperatur och termisk komfort.

Effektivare pumpar och tekniska installationer

Äldre pumpar, fläktar och andra installationer kan använda betydligt mer energi än modernare utrustning. Byte av pumpar eller ventilationsaggregat kan därför vara en relevant åtgärd när befintlig utrustning börjar bli gammal eller har låg verkningsgrad.

Här är det viktigt att inte enbart fokusera på själva komponenten. Dimensionering, styrning och hur installationen fungerar tillsammans med resten av systemet påverkar den faktiska energibesparingen.

En ny energieffektiv pump som arbetar under felaktiga förutsättningar ger inte samma resultat som en lösning där hela systemet har analyserats och optimerats.

Klimatskärmen påverkar byggnadens energibehov

Byggnadens klimatskärm består bland annat av tak, fasader, fönster, dörrar och grund. Om stora mängder värme försvinner genom byggnadens yttre delar behöver värmesystemet kompensera för förlusterna.

Tilläggsisolering, förbättrad lufttäthet och åtgärder på fönster och dörrar kan därför minska byggnadens värmebehov. Byggföretagen rekommenderar fastighetsägare att bland annat se över skicket på fönster, dörrar samt isolering av vind och väggar när möjliga energieffektiviseringsåtgärder utvärderas.

Boverket betonar samtidigt att åtgärder på klimatskärmen behöver planeras utifrån den enskilda byggnadens förutsättningar. Förändringar av exempelvis lufttäthet kan påverka både ventilation och fuktförhållanden, vilket innebär att åtgärderna behöver ses som delar av ett större tekniskt system.

Det kan också vara ekonomiskt fördelaktigt att genomföra energiåtgärder på klimatskärmen i samband med redan planerat underhåll. Om exempelvis en fasad ändå ska renoveras kan det vara rätt tillfälle att samtidigt utreda tilläggsisolering.

Vilken energieffektiviseringsåtgärd ger störst effekt?

Det finns alltså ingen enskild åtgärd som alltid ger störst energibesparing.

I en byggnad kan en injustering av värmesystemet vara den mest lönsamma första åtgärden. I en annan kan ett äldre ventilationssystem utan värmeåtervinning stå för en betydande del av förbättringspotentialen. För andra fastigheter kan klimatskärmen eller äldre tekniska installationer vara mer avgörande.

Det är därför kombinationen av energikartläggning, teknisk analys och ekonomisk bedömning som avgör vilka åtgärder som bör prioriteras.