För fastighetsägare, byggherrar och andra aktörer inom bygg och fastighet innebär utvecklingen att energifrågan får en ännu viktigare roll vid både nyproduktion och utveckling av befintliga byggnader.
Men vad innebär EPBD i praktiken och vilka förändringar är viktigast att känna till?
Vad är EPBD?
EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive och är EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Den omarbetade versionen av direktivet trädde i kraft under 2024 och är en del av EU:s arbete för att minska energianvändningen och klimatpåverkan från byggnadsbeståndet.
EPBD ska genomföras genom nationella regler i respektive medlemsland. I Sverige genomförs reglerna stegvis under 2026, med Boverket som ansvarig för flera av de föreskrifter och metoder som krävs.
Det långsiktiga målet är att EU:s byggnadsbestånd ska utvecklas mot nollutsläppsbyggnader till 2050. Det innebär bland annat högre krav på energiprestanda, minskad användning av fossila bränslen och större fokus på förnybar energi.
Vad händer med energikraven i Sverige under 2026?
2026 är ett viktigt år för införandet av EPBD i Sverige. Ändringar i plan och bygglagen samt lagen om energideklarationer trädde i kraft den 1 juli 2026. Boverket har även beslutat om nya föreskrifter om energihushållning och värmeisolering som ska träda i kraft den 1 oktober 2026.
För de nya reglerna om energihushållning gäller en övergångstid fram till den sista september 2027. Under denna period kan byggherrar välja mellan de nya bestämmelserna och de tidigare reglerna för energihushållning.
Det innebär att byggbranschen befinner sig i en övergångsperiod där både nya krav och kommande förändringar behöver bevakas noggrant.
Nollutsläppsbyggnader får en central roll
Ett av de viktigaste begreppen i det nya energiprestandadirektivet är nollutsläppsbyggnad.
En nollutsläppsbyggnad ska ha mycket hög energiprestanda och inga eller mycket låga driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Från den 1 januari 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnader. Från den 1 januari 2030 gäller motsvarande krav för alla nya byggnader.
Utvecklingen innebär att energiprestanda behöver behandlas som en central projekteringsfråga redan i tidiga skeden. Byggnadens klimatskärm, tekniska installationer, ventilation, värme och kyla behöver samverka för att skapa en energieffektiv helhet.
Ny energiklass A0
I samband med införandet av de nya energireglerna har energiklass A0 introducerats.
Energiklass A0 representerar nollutsläppsbyggnader. Enligt de regler som infördes i maj ska byggnaden bland annat ha en energiprestanda motsvarande energiklass A, inte använda energi från förbränning av fossila bränslen på plats och ha installationssystem som kan reagera på externa signaler.
För fastighetsägare blir energideklarationen därmed ett allt viktigare verktyg för att förstå en byggnads energiprestanda och vilka åtgärder som kan vara aktuella framöver.
Solenergi får större betydelse i EPBD
Solenergi är ytterligare ett område som får större betydelse genom det nya energiprestandadirektivet.
EPBD anger att vissa nya byggnader ska utformas så att deras potential för produktion av solenergi optimeras utifrån förutsättningarna på platsen. Syftet är bland annat att skapa möjlighet att installera solenergiteknik på ett kostnadseffektivt sätt.
Åtgärden förutsätter att installationen är tekniskt lämplig samt ekonomiskt och funktionellt genomförbar.
Mer konkret innebär det att vissa nya byggnader där den temperaturreglerade arean för lokaler överstiger 1 500 kvadratmeter ska vara utrustade med lämplig solenergiteknik. På sikt kommer kraven att utökas.
Befintliga byggnader omfattas också av utvecklingen
EPBD innefattar inte enbart nyproduktion. En stor del av den långsiktiga omställningen behöver ske i redan existerande byggnader.
Direktivet ställer krav på att medlemsländerna tar fram nationella byggnadsrenoveringsplaner. För lokalbyggnader arbetar Sverige bland annat med minimistandarder för energiprestanda, medan bostadsbeståndet omfattas av nationella utvecklingsbanor för minskad energianvändning. Boverket har under 2026 lämnat förslag inom dessa områden, men arbetet med den svenska byggnadsrenoveringsplanen pågår fortfarande.
För fastighetsägare innebär detta ett ökat behov av att känna till byggnadens faktiska energianvändning och identifiera vilka åtgärder som ger bäst effekt.
Det kan exempelvis handla om klimatskärmen, ventilation, värmesystem, pumpar, återvinning och andra tekniska installationer. Vilka åtgärder som är lämpliga behöver alltid bedömas utifrån byggnadens användning och tekniska förutsättningar.
Energiberäkningar blir viktiga tidigt i projekteringen
När energikraven förändras blir det ännu viktigare att arbeta strukturerat med energifrågorna redan från projektets tidiga skeden.
Med energiberäkningar går det att analysera hur byggnadens utformning och tekniska system påverkar energiprestandan. Beräkningarna kan också användas för att jämföra olika lösningar och kontrollera att de krav som ställs på byggnaden kan uppfyllas.
Kadesjös arbetar med energibalansberäkningar för både nya och befintliga byggnader och använder dynamiska helårssimuleringar för att analysera byggnadens energibehov. Arbetet kan bland annat omfatta klimatskärm, ventilation och andra tekniska egenskaper som påverkar energianvändningen.
Från energiberäkning till energieffektivisering
Att möta framtidens energikrav handlar inte enbart om att kontrollera en byggnad mot ett gränsvärde. Minst lika viktigt är att hitta lösningar som fungerar tekniskt och ekonomiskt under lång tid.
Energisamordning kan skapa en tydligare helhet genom byggprocessen, från förstudie och projektering till färdig byggnad och förvaltning. För befintliga fastigheter kan energikartläggning och energieffektivisering samtidigt användas för att identifiera åtgärder som minskar både energianvändning och driftkostnader.
Även LCC beräkningar, som används för livscykelanalyser, kan vara ett värdefullt beslutsunderlag när olika tekniska investeringar ska jämföras. Genom att väga in kostnader över hela livslängden blir det möjligt att bedöma en lösning utifrån mer än den initiala investeringen.
EPBD ställer större krav på helhetsperspektivet
Energiprestandadirektivet pekar ut en tydlig riktning för bygg och fastighetssektorn. Energiprestanda, tekniska installationer, förnybar energi och byggnadens långsiktiga klimatpåverkan blir allt mer sammanlänkade frågor.
För fastighetsägare, byggherrar och andra aktörer inom bygg och fastighet innebär utvecklingen att energifrågan får en ännu viktigare roll vid både nyproduktion och utveckling av befintliga byggnader.
Kadesjös arbetar med bland annat energiberäkningar, energisamordning, energideklarationer, energikartläggning, energieffektivisering, LCC beräkningar och utredningar inom solenergi. Genom att kombinera energikompetens med kunskap inom bygg och installation kan energifrågorna hanteras som en integrerad del av byggnadens tekniska helhet.
Har du frågor eller vill diskutera ett kommande projekt? Kontakta Simon Granholm på Kadesjös för mer information.
