En viktig del av arbetssättet är möjligheten att samordna modeller från olika teknikområden. Arkitektur, konstruktion, VVS, el och andra discipliner arbetar normalt i sina respektive modeller. Dessa kan sedan sammanställas för samordning och granskning.

På så sätt skapar BIM bättre förutsättningar för att identifiera kollisioner, granska tekniska lösningar och kvalitetssäkra projekteringen innan produktionen påbörjas.

Men hur bidrar BIM till effektivare projektering i praktiken och vilka delar skapar störst nytta i ett byggprojekt?

Vad är BIM?

BIM står för Building Information Modeling och bygger på användningen av digitala, objektsbaserade modeller. Modellerna innehåller inte bara byggnadens geometri, utan kan även innehålla information om olika objekts egenskaper.

Ett objekt kan exempelvis representera en vägg, balk, ventilationskanal eller annan byggnadsdel och innehålla information som är relevant för projekteringen.

BIM ska därför inte ses som en enda modell där all information finns samlad. I ett byggprojekt arbetar olika teknikområden vanligtvis i separata modeller som anpassas efter respektive disciplins behov. Modellerna kan sedan samordnas och användas tillsammans för olika ändamål.

Vilken information modellerna ska innehålla och hur den ska användas behöver anpassas efter det enskilda projektets krav och förutsättningar.

Så bidrar BIM till effektivare projektering genom bättre samordning

En av de viktigaste användningarna av BIM är samordningen mellan projektets olika teknikområden.

I ett byggprojekt behöver exempelvis följande discipliner fungera tillsammans:

- Arkitektur
- Konstruktion
- Ventilation
- Rör
- El
- Brand
- Styr och övervakning

Varje disciplin projekterar sina lösningar utifrån de tekniska krav som gäller för det egna området. Genom att därefter sammanställa modellerna för samordning går det att kontrollera hur de olika systemen fungerar tillsammans geometriskt.

Det ger projektgruppen en tydligare bild av byggnaden och gör det enklare att identifiera frågor som behöver lösas mellan olika teknikområden.

BIM gör det möjligt att upptäcka kollisioner tidigare

I installationstäta och tekniskt komplexa byggnader finns många system som ska rymmas inom samma begränsade utrymmen.

En ventilationskanal kan exempelvis hamna i konflikt med en bärande konstruktionsdel, samtidigt som rör, el och andra installationer behöver tillräckligt utrymme.

Genom BIM samordning kan modeller från de olika disciplinerna granskas tillsammans. Kollisionskontroller gör det möjligt att identifiera geometriska konflikter redan under projekteringen.

Problemen kan då hanteras innan de når produktionen, när möjligheten att göra ändringar ofta är större och konsekvenserna mindre.

Det minskar risken för att installationslösningar behöver ändras först ute på byggarbetsplatsen.

Tydligare underlag för teknisk granskning

BIM ger även projektgruppen bättre möjligheter att granska byggnadens tekniska lösningar visuellt.

En traditionell ritning visar normalt byggnaden ur ett bestämt perspektiv. Med en digital modell går det att studera samspelet mellan konstruktioner och installationer i tre dimensioner.

Det kan vara särskilt värdefullt i områden med hög installationstäthet, begränsade utrymmen eller komplicerade anslutningar.

Modellerna kan användas vid projekteringsmöten och tekniska granskningar för att tydliggöra lösningar och ge de olika projektörerna ett gemensamt underlag för diskussion och beslut.

Strukturerad information skapar bättre förutsättningar i projektet

BIM handlar inte enbart om byggnadens geometri. En viktig del är den information som är kopplad till objekten i modellerna.

När informationen struktureras på ett genomtänkt sätt kan den användas för flera ändamål under projektets olika skeden.

Beroende på projektets krav kan information från modellerna exempelvis användas som stöd för:

- Samordning
- Kollisionskontroller
- Mängdavtagning
- Planering
- Tekniska analyser
- Produktion
- Dokumentation

För att få full nytta av BIM behöver det därför vara tydligt vilken information som ska finnas i modellerna, när den ska finnas tillgänglig och vad den ska användas till.

BIM kan ge bättre underlag för mängder och planering

När modellerna är uppbyggda med rätt struktur kan informationen även användas för mängdavtagning och andra delar av projektplaneringen.

Objekten i modellerna kan exempelvis ge underlag för att analysera mängder av olika byggdelar eller installationer.

Det kan minska behovet av att manuellt sammanställa information från flera separata handlingar och samtidigt skapa bättre spårbarhet i underlaget.

BIM kan även användas som stöd vid tidsplanering när projektets modellinformation är anpassad för detta ändamål.

Det avgörande är att modellernas innehåll och detaljeringsnivå motsvarar den information som projektet faktiskt behöver.

Rätt nivå på BIM utifrån projektets behov

BIM kan innebära olika saker i olika projekt. Ett projekt kan framför allt behöva modeller för samordning och kollisionskontroll, medan ett annat även ställer krav på mängdavtagning, informationsleveranser eller användning av modellinformation i senare skeden.

Det finns därför inget enskilt arbetssätt som passar alla projekt.

Redan i början av projekteringen behöver beställare och projektörer definiera vilken information som ska tas fram och vad modellerna ska användas till.

En tydlig kravställning minskar risken för att modellerna innehåller information som inte skapar någon faktisk nytta, eller att viktig information saknas när den behövs.

BIM kan skapa värde genom flera skeden

Den information som tas fram under projekteringen kan även användas senare i byggprocessen, förutsatt att modeller och information har strukturerats för detta.

Modeller kan exempelvis ge stöd under produktionen genom visualisering, mängdinformation och tekniska underlag.

Om rätt krav ställs från början kan informationen även förberedas för överlämning till drift och förvaltning.

På så sätt kan det arbete som genomförts under projekteringen skapa nytta även efter att projekteringsskedet är avslutat.

BIM som en del av en effektiv projekteringsprocess

Så bidrar BIM till effektivare projektering handlar i stor utsträckning om att skapa bättre struktur, samordning och kontroll över projektets information.

Genom att respektive teknikområde utvecklar sina modeller och modellerna därefter samordnas kan tekniska konflikter identifieras och hanteras tidigare.

BIM skapar samtidigt möjligheter att använda modellinformationen för fler ändamål, exempelvis mängdavtagning, tekniska analyser och planering.

Nyttan beror däremot på hur arbetssättet tillämpas. Tydliga krav, rätt informationsnivå och löpande samordning är viktiga förutsättningar för att BIM ska bidra till en effektivare projekteringsprocess.

BIM är en naturlig del av projekteringen på Kadesjös

På Kadesjös är BIM en naturlig del av projekteringen. Vi arbetar med samordning i 3D modeller både som samordnare och som leverantör av modeller.

Behoven ser olika ut mellan projekt och därför anpassas arbetssättet efter projektets krav och förutsättningar. Det kan handla om allt från samordning och kollisionskontroller till modeller som används som underlag för mängdavtagning och tidsplanering.

Genom strukturerad modellhantering och teknisk samordning skapar vi bättre förutsättningar för en genomarbetad projektering och lösningar som fungerar vidare genom byggprocessen.